FAQ Flerbostadshus
Kan jag välja en frånluftsvärmepump?
Lägenhetsaggregat eller centralt aggregat?
Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?
Är värde för värmepump i indata sid 4 = SCOP?
Kan jag välja spiskåpa med fläkt?
Hur undvika övertemperaturer på sommaren?
Är golvvärme bra eller dåligt?
Radiator, luftvärme eller golvvärme?
Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?
Vad är ett Lågenergihus?
Begreppet saknar standard, men har använts för en byggnad med 25% bättre energiprestanda än byggreglerna, BBR, men dessa ändras ju ständigt.
En definition utgår från låga värmeförluster oavsett tillförselsystem. FEBYs klassning i Guld, Silver och Brons har den utgångspunkten. Styrande i FEBY är ett värmeförlusttal (VFT) vid dimensionerande utetemperatur (DVUT). Den skarpaste nivån motsvarar nivån för passivhus enligt tidigare FEBY12. Läs mer på feby.se under fliken kriterier.
Byggnaderna ska också vara täta, dvs luften ska gå igenom ventilationssystemet, inte genom väggen. Tätheten ska mätas och dokumenteras när klimatskalet är klar.
Ventilationen får inte ge för mycket ljud ifrån sig (ljudklass B i sovrum).
Ett flerbostadshus som klarar FEBYGuld behöver ca 20 kWh/m2 för värme, men värmebehovet kommer variera mellan olika lägenheter och byggnader beroende på skuggning för solinstrålning och mänskligt beteende. Hur mycket energi man behöver köpa är en annan sak och beror på vilka energislag man
väljer.
Med så låga värmeförlusterna som för FEBYGuld kan värmen bäras in av den tilluft som byggnaden ändå behöver. Då kan pengar för inbesparat radiatorsystem användas till mer isolering och till värmeåtervinning ur frånluft (FTX).
Hur mycket isolering krävs?
Det beror helt på klimatförhållanden, vilken kravnivå som ska klaras, byggnadens utformning
och vilka fönster som väljs. Typiska isolertjocklekar för att klara FEBYGuld är ca 30 cm isolering i yttervägg, grundisolering ca 25 - 40 cm och 50-60 cm i tak.
Kan jag välja en frånluftsvärmepump?
Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det är resultatet som räknas, inte hur. Värmeförlusterna blir dock för höga utan ett värmeåtervinningssystem av typ FTX, som återvinner allt mer energi ju kallare det är ute. När väl värmen kramats ur frånluften finns inte mycket kvar att hämta med en
frånluftsvärmepump (FVP). Andra värmepumpslösningar som komplement för värme och
varmvatten är då bättre, t.ex. en uteluftsvärmepump. För radhusbyggnader och småhus finns kombinerade FTX- och värmepumpssystem, anpassade för låga värmeeffekter och samordnade reglermässigt i samma produkt.
FTX-ventilation
FTX är ett aggregat där till- och frånluften möts i en växlare så att den varma frånluften värmer den kalla tilluften, ofta med en verkningsgrad på 80-85%.
Lägenhetsaggregat eller centralt aggregat?
Gör ert systemval innan arkitekten börjar skissa på huset!
Placering av aggregat och schakt, placering av eftervärmare och dragning av korsande
kanaler, ska helst lösas direkt i samband med att arkitektskisser påbörjas för att få bra
lösningar till låga kostnader. Ändra inte systemval i ett senare skede.
Fördelar med centralt aggregat:
- Lägre kostnad om högre byggnad
- Färre servicepunkter och bra åtkomlighet
- Inga, eller bara korta kalla kanaler i byggnaden
- Mindre risk för buller
Kostnadsaspekten är mycket beroende på antal våningsplan. I högre byggnader är centralt aggregat mer gynnsamt. Men kostnad för lägenhetsaggregat kan också bli väl hög för små lägenheter, liksom service och filterkostnader. Även hur schakt och utrymme för aggregat stjäl uthyrbar yta är en central kostnadspost.
Välj en VVS-konsult som har gedigna erfarenheter av projektering av centrala FTX-system i bostadsbyggnader, se även avsnittet Ventilation på: https://www.feby.se/FEBY-skolan
Utformning av FTX-system
- Undvik långa och komplexa kanalsystem (svårt att i praktiken klara luftflödesbalansen i varje lägenhet)
- Separata enheter om olika klimatförhållanden (t.ex. söderliggande lägenheter jfr
norrliggande), bostad jfr lokaldel, etc). - Välj lågtryckssystem (< 100 Pa). Mindre el för fläktdrift, mindre ljud, men känsligt
för termiska stigkrafter i höga hus. - FTX-aggregatets placering (ljud och längd på kalla kanaler)
- Att kanaler med kalluft (friskluft och avluft) är korta och ordentlig isolerade
(beräkningsstöd i Energihuskalkyl). - Att kanaler ljuddimensioneras så att inte buller förs in i sovrum och vardagsrum.
- Åtkomlighet för filterbyten och servicevänlighet.
Hög verkningsgrad (temperaturverkningsgrad) som tas ut för aktuell driftpunkt enligt leverantör, men angivna värden avser ideala förutsättningar (laboratoriemiljö) och rena filter. Dra därför av för praktisk drift, nersmutsning och avfrostning med 3% på aggregat med roterande växlare och 5% för motströms växlare vid inmatning i energikalkylen.
- För lägenhetsaggregatet hänvisas till råd för småhus.
- Brandcellsaspekter
- Aggregatet ska ha ett bra värmeåtervinningstal. Tänk att en verkningsgrad på 80% har 33% högre värmeförluster för ventilationen än ett aggregat på 85%.
- Välj ett aggregat med lågt SFP-tal för fläktelåtgång (< 1,5 kW/m3,s).
- För spiskåpan väljs en kolfilterfläkt utan evakuering, eller en spiskåpa med hög osavskiljning vid lågt forceringsflöde, för att undvika stora undertryck.
- Om luftvärme, se råden på: https://www.feby.se/FEBY-skolan
Fördelar med lägenhetsaggregat
- Enklare att anpassa och reglera luftflödet till bostadens varierande behov.
- Enklare balansera flödet och hålla tryckneutralt.
- Påverkar inte grannars ventilation
- Forceringsflöde i kök kan hanteras via aggregatet
Att tänka på om lägenhetsaggregat, se F&Q småhus, men i flerbostadshus även brandaspekter och isolering av schakt om gemensamma kalla kanaler som trots isolering ger mycket stora förluster.
Hur minska elanvändningen?
El till fläktar och pumpar väljs med effektivaste teknik. Behovsstyrning av belysning, även i hissar. Sovande hisselektronik när den inte arbetar.
FTX-aggregat ska inte ha integrerad eleftervärmare om andra värmekällor ska ta värmelasten.
Elvärmare för takrännor mm ska inte behövas i en funktionellt genomtänkt byggnadsdesign.
Timerstyrning av handdukstorkar.
Ingen elektrisk golvvärme. Om krav, välj värmeslinga från värmesystemet. I nödfall; timerstyrd elslinga, max 60 min.
Köldbryggor
Köldbryggor som ligger i markbjälklag, hörn och fönster är alltid tillkommande köldbryggor.
I BBR29/BEN2 anges att yttervägg ska beräknas från överkant på golv mot mark till underkant takbjälklag. Då kommer köldbrygga för mellanbjälklag endast bestå av eventuella försämringar i isoleringen av denna konstruktionsdel.
I skisskede kan schabloner för köldbryggor användas, men för projekterad byggnad ska köldbryggor ha beräknats. De ger betydande värmeförluster och ska minimeras så långt som möjligt. Säkra vem som ska ansvara för att beräkningar utförs eller hämta referens från samma konstruktionslösning sedan tidigare.
Köldbrygga runt fönster och dörrar dominerar. Här finns innovativa lösningar för att isolera karmarnas utsida.
Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?Driftel beräknas i programmet utifrån inmatad eleffekt för fläktar och pumpar. För trapphallsbelysning, hiss, mm finns beräkningsstöd inlagd. Lägg på ett schablonpåslag för flerbostadshus och lokaler med centrala system för tele, regler, PC/DUC och annat oförutsett på 2 kWh/m2.
Är värde för värmepump i indata sid 4 = SCOP?
Ja, använd ett representativt SCOP-värde för helåret. Om värmepumpen inte klarar hela värmelasten ska andel spetsel uppskattas och inarbetas i årsmedelvärdet. Ofta är COP för varmvatten lägre än för värme. Ange därför separata SCOP för korrekta beräkningar.
Kan jag välja spiskåpa med fläkt?
I en tät byggnad med central ventilation och en evakuerande spisfläkt i drift får du ett stort undertryck i bostaden och svårt att öppna dörr. Det ger problem annat än om man öppnar ett vädringsfönster i köket (finns en sån?), eller en friskluftsventil avsedd för just detta. En kolfilterfläkt utan evakuering är också en lösning eller en volymkåpa utan forceringsläge men de ger högre konstantluftflöde.
Vilka fönster ska jag välja?
Fönster står för en dominerande värmeförlust när det är kallt ute. Lägre U-värde kan vara både kostnadseffektivt och ge mindre kalldrag och utstrålning. Ett behagligare inneklimat.
Fönsterleverantörens U-värde är vanligen kopplad till ett standardiserat fönster med referensmått. Mindre fönster får då med automatik sämre U-värde eftersom fönsterkarmen har större förluster än glaset. Kan fler mindre fönster ersättas av ett större fönster så är detta gynnsamt både energi- och kostnadsmässigt.
Observera också att fönstrens nytta är att släppa in ljus. Fönster med extra smala karmar kan vara dyrare, men släppa in mer ljus per kvadratmeter. Jämför därför priset per kvadratmeter glas.
Risken för kondens på fönstrens utsida finns för alla fönster, då glasens U-värde normalt redan är så lågt att kondens kan uppstå. Problemet löses främst genom information till de boende. Även fönstrens placering i väggen har betydelse, liksom avskärmningar för att minska himmelsutstrålningen.
Hur mycket fönster?
Fönsterarea i förhållande till uppvärmd area påverkar ljusinsläppet. Lägre än 12 procent riskerar att upplevas som mörkt (kontrollera att BBRs krav på dagsljus uppfyllls). Vid högre areaförhållanden än 15-18% kommer förlusterna att bli allt mer kännbara. Det kan motverkas med att välja effektivare men dyrare fönster.
Stora fönsterareor ger kallstrålning och ett kallras när det är kallt ute. Detta problem kan börja uppstå i Mellansverige redan vid fönster över 1,5 meters höjd för fönster av Energiklass B (1,0 W/m2,K) och kräver då en motverkande värmeradiator under.
Med stora glasareor (>18%) börjar övertemperaturer på sommarhalvåret bli besvärande.
Speciellt övervåningar i lägenheter som inte har fler fasadorienteringar eller som ligger på de
mer solutsatta våningsplanen.
Avgörande är lägenhetens utformning (genomgående lägenhet) och fönstrens placering, vädring och solskydd. För vädring, välj gärna Drehkip-beslag för praktisk kontinuerlig vädring och minst ett öppningsbart fönster per rum. Lägenhetsaggregat med forceringsflöde ger viss kylning.
I programmet beräknas byggnadens solvärmelasttal, SVL (W/m2 Agolv). Den baseras på horisontell solinstrålningseffekt gånger instrålningsarea viktad i förhållande till dess sydorientering, skuggnings- och instrålningsförhållanden (G-värden) och dividerad med byggnadens bostadsarea. Därmed ger detta en kvantitativ indikator på risk för övertemperaturer. Vid värden över 29 W/m2 ringer varningsklockan då fördjupade temperaturanalyser för sommarperioden rekommenderas.
Val av solskydd
Välj bland alternativen:
- mellanliggande persienner. Kräver fönster av typ 2 + 1 och att persiennerna är färdiginstallerade från fönsterleverantören (i annat fall klarar man inte täthetskraven när fönstren punkteras av någon hantverkare i efterhand)
- rörliga utanpåliggande solavskärmningar som markiser, persienner, solfilm eller
skjutbara vertikala solskydd kan användas i alla riktningar och möjliggör maximal
instrålning vintertid. - fasta utanpåliggande solavskärmningar som balkong, takutsprång har bra avskärmning
mot syd. I väst och öst står solen lägre och då gör de mindre nytta. - solskyddsglas som släpper in mindre värme. Minskar tyvärr också värmen in på
vintern, men kan vara en bra lösning om inga andra åtgärder är lämpliga.
Hur undvika övertemperaturer på sommaren?
Undvik gemensamma tilluftssystem om stora skillnader i solvärmelast för olika byggnadsdelar. Eftervärmare och styrning av värmeåtervinning måste kunna optimeras.
- Geovärme för avfrostning vinter och kylning sommar kan övervägas.
- Nattkylningsfunktion.
Är golvvärme bra eller dåligt?
Golvvärme ökar förlusterna. Dels genom att golvet läcker ut mer värme i dess kantzoner och
ner mot grund och dels genom en sämre reglerförmåga. Inte minst med golvvärme i flerplanshus där man också värmer grannarna via golvet. Att vi kan ha lägre
inomhustemperatur med golvvärme är ett löst försäljningsargument. Att golvvärme ökar
förlusterna i praktiken är säkerställt. Förlusterna kan dock minskas genom:
- extra isolering och genomtänkta kantzoner för att minimera köldbryggorna
- system med låga tidskonstanter, dvs golvet ska snabbt kunna värmas upp eller kylas
ner när det stängs av. Annars fungerar värmeregleringen inte bra (se även indata till
kalkylen och frågerutan i indataformuläret)
Radiator, luftvärme eller golvvärme?
Om luftflödet kan bära hela värmeeffekten vid dimensionerande vinterutetemperatur, kan det bli en
kostnadseffektiv lösning. Komplettera annars med en lämpligt placerad radiator, t.ex i badrum
som annars kan bli någon grad kallare. En handdukstork kan vara ett möjligt alternativ.
Golvvärme bör undvikas då förluster ökar och regleringen blir långsammare. Kan möjligen
motiveras om värmen kommer från en värmepump.
Hur reglerar man värmen?
På sommaren, som vanligt genom att vädra, men sommarsäsongen blir nu lite längre. Säkra
därför med bra vädringsfönster (Drehkip-beslag för praktisk kontinuerlig vädring och minst
ett öppningsbart fönster per rum).
Värmeåtervinningen ska kunna stängas eller regleras med automatik eller ännu bättre köras i ett
automatiskt sommarläge med nattventilation utan värmeväxling och värmeväxling när
utetemperaturen är högre än innetemperaturen.
För centrala aggregat bör reglerstrategin för vår/höst tydlig beskrivas och stämmas av med
alternativa leverantörers utbud. Centrala aggregat är vanligen utformade för lokaler och dess
reglersystem utformade och optimerade för lokalernas behov inte för bostadsbyggnader. Ska
lägenheterna med störst värmebehov styra värmeåtervinningen eller lägenheterna som redan
börjar få problem med övertemperaturer?
På vintern styrs värmen dels med in-urkopppling av värmeväxlare och dels med en värmare.
Värmaren kan vara en radiator eller en eftervärmaren i tilluften. Eftersom
inomhustemperaturen i så hög utsträckning påverkas av spillvärme från personer, apparater
och inkommande solvärme bör styrningen ske med en innetermostat för varje bostad och där
den boende har möjlighet att själv ställa in börvärdet. Elektroniska innetermostater har
noggrannare reglering.
Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?
Visst, men elvärme till golv ska kunna mätas och inkluderas i fastighetsel. Ställ ett funktionskrav på att golvets värme kan tidurstyras och har en tidskonstant på mindre än 1,5 timmar. Det ska vara möjligt för användaren att ställa in de tider på dygnet då man vill att golvet ska vara varmt, så man inte ”eldar för kråkorna”.
Komfortgolvvärme som inte styrs enligt dessa principer och som står på hela året utgör inte en
hållbar lösning och ger dessutom kraftiga bidrag till byggnadens elanvändning och till övertemperaturer sommartid, eftersom alla lägenhetsinnehavare inte förstår kopplingen mellan deras komfortvärme och
byggnadens övertemperatur.
Badrumsgolvet kan också vara en del av värmesystemet (golvvärme) och regleras mot
innetemperaturen. Men tänk då på att golvet under större delen av året kommer hålla normal
innetemperatur, dvs 21 – 23 grader och att värmeeffektbehovet är minimalt.
Att välja ett ”varmare” golvmaterial (upplevelsemässigt) än klinker är en bra lösning. Om
klinker väljs kan en badrumsmatta vara ett komplement för att få bra komfort.
Badrum mot yttervägg bör ha någon extra värmare. Spillvärme från en varmvattenberedare eller en mindre handdukstork kan räcka i mörka badrum.
Lätt eller tung konstruktion?
För en- och tvåplans byggnader betyder en betongplatta mycket för byggnadens
tidskonstant. Den ger nästan en fördubbling från ca 80 timmar till ca 150
timmar. En större tidskonstant innebär att byggnadens blir mer värmetrög och när kalla
köldknäppar slår t